The Nomadic Veterinary Nurse!

I will start writing in english on my blog now since I have friends all over the world that I want to share my life with.

 

I have now spent almost 9 weeks in South Africa, and I can tell you it has been lifechanging. I have realized how much in my life I can do more than fine without, I have realized what is important and what I want more of in my life.

I have had the opporunity to work with amazing veterinarians, farmers and biologists and I have learnt soo much not only about animals, their health and their behaviour but I´ve learnt a ton about myself as well. I have grown as a person and I have tested my own limits and I have faced things that I´m afraid of. 

 

I have always known that my passion in life is to be around and work with animals but being here taught me that my true passion is to work with wildlife, to have the thrill of not knowing exactly what will happen and to know that you have to work with what you have it gives me an adrenaline rush I can´t really explain.

 

I believe in following your dreams, or not just follow them but to chase them, chase them with all you have and dedicate every thought and action in your life to fullfill those dreams. I truly believe that if you have a dream that feels like a passion deep in your heart it is your purpose in life. I don´t believe in God but I do believe in intuition and that deep inside of you you know what is best for YOU!

 

I will start writing posts on this blog in both swedish and english since I now have friends all over the world and I want all of you to be able to take part of this blog and my lifejourney.

I will still write posts about animalmedicine and you are more than welcome to ask any questions. But the blog will from now on also be my personal blog, where I share my dreams, thoughts, goals and ideas. 

 

I am at the moment still in SouthAfrica, living in a stone chalait without heat and absolutley loving it! I will fly back to Sweden the 19th of August and will be home the 20th. Then I have 3 days to spend with loved ones, friends and family in my hometown Malmö and pack all my stuff in my little Toyota Corolla (I spent 10 weeks there doing an internship at Malmö animal hospital so there are still a few things to take back to Uppsala). I will then do the 8 hour drive to my town Uppsala, where I´m about to embark on my next adventures, first moving into a little cabbin in the woods and the starting a 10 week internship at Uppsala horse hospital. And for those of you who dont know it by now, I am very much afraid of horses... but hopefully my work with my baby girrafe here in SouthAfrica might have helped a little with that fear.

 

I don´t know where the road will take me from here but one thing I´m sure of is that I will return to this country and this farm, as soon as possible!

 

Hej på er alla glad människor!

Jag har haft en lugn helg med massa förberedelser inför Afrika, tagit en del promenader med goa vänner och funderat mycket på livet i allmänhet. Jag tror att man behöver sådana helger när man har ett så otroligt stressigt liv som jag har. Jag är iväg 11 timmar varje vardag på praktik/jobb för att sedan gå hem, plugga lite, kanske skriva lite på en uppsats, leka lite med katterna, försöka ha ett socialt liv och nånstans där emellan hinna äta och sova.

 

Så på mina helger är det skönt att bara slappna av lite och göra vad som faller mig in! Denn helgen har jag bland annat matat ankor, gäss och svanar i parken tillsammans med en barndomskompis, tagit en kaffe i solen med en god vän, powerwalkat med en vän jag känt i 7 år och haft egentid.

 

Jag funderar ganska mycket på mitt yrke, mitt liv och min framtid, för jag har sååå otroligt mycket jag vill göra i mitt liv och allt kretsar kring djur på ett eller annat sätt... haha! Jag har vänner som inte jobbar eller pluggar samma saker som jag gör och de kan aldrig riktigt förstå min passion för det... jag tror inte heller att alla som jobbar inom veterinärmedicin har samma brinnande känsla för jobbet som jag har, men vi alla delar en passion. För utan den passionen klarar man nog inte av vårt arbete, analsäckar, blod, diarré, kräk och mycket, mycket mer är liksom en del i vår vardag, och det krävs en viss nivå av knasighet för att stå ut med och kunna skratta åt det!

 

Jag tror att när man hittat sin passion i livet så ska man följa den, man ska kämpa för den och man ska utveckla den. Jag är en av dessa människor som tror att vi alla har en uppgift som vi är här för att utföra, och jag VET att min uppgift är att jobba med djur. Jag ska försöka resa världen runt och jobba med olika sorters djur för att bli så duktig jag kan.

 

Den här bloggen kommer jag fortsätta med så att ni kan få följa min resa, ni får alltid ställa frågor och det jag inte kan tar jag reda på! Jag kommer imorgon skriva ett inlägg om FIP (Feline infektiös peritonit) eftersom det varit en hel del prat om just denna sjukdom den senaste tiden!

 

Glöm inte att sprida bloggen så mycket ni kan! 

 

 

Kramis på er

 

/ Love F

 

Jag har tänkt mycket på just det här med att lyckas i livet. Vad räknas till att ha lyckats? Är det storleken på vår plånbok? Märket på kläderna vi bär? Mängden designer möbler vi har i vår nyproducerade lägenhet?

Eller är det helt enkelt så att vi lyckas när vi vågar acceptera vem vi är och vågar satsa på att göra det som gör oss lyckliga utan att bry oss om omvärldens åsikter?

 

Jag är ett stort fan av att man måste följa sitt hjärta för att vara lycklig och äntligen har jag funnit vad som gör mig lycklig - att arbeta med djur på massa olika sätt runtom i världen. Jag har några saker som jag vill kombinera för att känna lycka: Resa världen runt, skriva (blogga, skriva dagbok och skriva en egen bok), jobba med olika djurslag runtom i världen, vara en röst för de som inte själva har nån och att bli duktig inom djurmedicin.

Allt detta är saker som får mig att känna mig som mig själv, som den bästa versionen av mig själv. Men att få möjligheten att göra allt detta är inget som kommer gratis flygande på ett silverfat utan det är saker jag fått jobba hårt för och jag är långt ifrån färdig. När jag tog studenten så hade jag bra betyg, riktigt bra betyg faktiskt - men inte tillräckligt. Så jag fick göra ett val, antingen satsa stenhårt på att plugga upp de betyg jag fattades och därmed ha en chans till mitt drömjobb, eller nöja mig och helt enkelt jobba med något annat. Jag testade alternativ 2 några månader men insåg snabbt att jag skulle ångra mig resten av mitt liv om jag inte fortsatte jaga min dröm. Så jag pluggade upp 11 gymnasiekurser på 4,5 månad. Mina närmsta vänner och min familj såg hur jag slet men det var många som tyckte att "det är ju inte svårt när man är smart". Men saken är den att jag är inte överdrivet briljant, haha! Jag menar jag är inte smartare än nån annan! Jag har ganska svårt för att få in en text i skallen och har allt annat än fotografiskt minne, så jag fick lägga otroliga mängder av tid istället. Men vad är det i jämförelse med att inte ha en chans att få leva min dröm? Så jag kämpade och jag lyckades, steg ett avklarat! Jag kom in på SLUs utbildning till djursjuksköterska, nu var det bara att ta sig igenom utbildningen med bra betyg som kvarstod haha! Jag har änsålänge tagit mig igenom 2 år, fått vänner för livet och lärt mig ovärderliga saker. Jag insåg snabbt att jag behövde ett jobb inom yrket för att på bästa sätt lära mig och förstå hur teori och praktik hänger ihop.

 

Så jag började som receptionist på Ultuna - Uppsala universitetsdjursjukhus, lärde mig ta akut-telefonen, lärde mig mer om foder, fick jobba med fantastiska människor och fick stor insikt i mitt framtida yrke. Men jag ville jobba mer hands-on med djuren och få ännu mer sköterske-kunskap så jag gick bredvid några pass på vårdavdelningen så att jag när tillfälle gavs kunde arbeta som timanställd där också. Detta öppnade en ny värld för mig, jag fick lära känna fler underbara kollegor och fick möjlighet att lära mig ytterligare finesser i yrket. Efterhand som tiden gick blev jag säkrare och säkrare i min roll och skolan i kombination med jobbet byggde en solid kunskapsbas för mig. Jag fick börja ta kvällspass då man är ensam vilket visade att jag ansågs som kvalificerad för detta, vilken självförtroende boost!

 

Nu har jag siktet inställt på att klara mina 2 sista praktikveckor på Malmö Djursjukhus innan det är dags att packa backpacking ryggsäcken och bege mig till Sydafrika för att i 5 veckor volontärarbeta med stora kattdjur, en dröm sen många år tillbaka. Att få göra detta med en av mina bästa vänner gör det bara så mycket roligare!

 

Men det jag vill få fram med detta är att man måste komma på vad man vill göra, vad som får just ditt hjärta att slå en volt, vad som gör att du är beredd att ge upp allt för att få uppleva, vad som gör att du är beredd att satsa! Jag är långt ifrån klar, jag har 1 år kvar av min utbildning, och sedan hoppas jag på att tillbringa 5 år i skottland med att studera till Veterinär också, då det ger mig ännu mer kunskap om djur och medicin. Efter det vill jag backpacka världen runt och hjälpa djur, se kulturer och äta massa annorlunda mat. Men varje dag mellan nu och den dagen jag står där redo för det äventyret kommer jag satsa allt jag har på att komma dit! Just nu har jag 2 underbara katter som finns vid min sida och jag hoppas att de kommer göra det i många år till, och jag satsar på Isaiahs kattutställningar och kommer fortsätta med det. Min största rädsla i livet är att se tillbaka och tänka "Jag kunde gjort mer för att nå min dröm, men jag vågade inte". Så jag satsar, all in!!

Gör du?

/ Love F

Jag med en Persisk Leopard, det var denna dagen jag tog beslutet att satsa helhjärtat. Denna kille förändrade mitt liv, och han vet inte ens om det!

 

 

Våga vara den du är, här är jag med mina Gepardtassar tatuerade på min högra skuldra!

Lev livet, det är ditt och i slutänden är det bara du som står där och ångrar allt du inte gjorde!

Vi besökte hornborgarsjön förra året, mina klasskompisar och jag. En sak jag alltid velat se!

Min älskade Huskatt Isaiah!